Hemma igen i vårt hus där vi trivs som allra bäst. Lugnet och hemma känslan är så skön och vi trivs så bra här. Det bästa med att vara borta är att komma hem – och detta är vårt hem just nu. Det tog några dagar för Alice att repa sig, hon har varit små sliten efter matförgiftningen. Det verkar, peppar peppar, som att vi andra klarade oss denna gång.
Att vara borta såhär länge tillsammans i en familj gör något med familjen. Vi bor tätt inpå varandra och vi gör det mesta tillsammans. ”Man kommer liksom inte undan”. Det gör också att vi möter varandra i alla våra skepnader och vi tar oss an varandras egenheter. Vi har djupa, relativt svåra samtal – när det behövs, vi njuter av varandras sällskap, stöttar varandra när någon har det svårt, irriterar oss på varandra emellanåt, diskuterar fram viktiga beslut inför framtiden, vi skrattar tillsammans och ser varandra för dem vi är.
För oss är detta otroligt värdefullt och jag tror vi kommer möta våren med ett gemensamt leende i vår familj.
larssonsresafamily 